Text.
Balladen om Briggen Blue Bird av Hull.
Det var bluebird av hull det var bluebird en brigg, som med sviktande stumpar stod på, över soten i snöstormen ner i Sabrick, själva julafton sjuttiotvå, surra svensken till rouge, han kan dreja en spak, ropar skepparn, alright boys, lös av!
Och Karl Stranne från Smögen, blev surrad till Rouge på Blue Bird som var dömd att bli vrak.
Han fick hålla fyrslänk fast i snöglopp och stänk, han stod halvblind han fick den i lod.
Och i lä, där låg Smögen, hans hem, där hans mor, just fått hans brev, ifrån Middlesborough.
Nå vad säger du Karl, går hon klar? Nej kapten, vi får blossa, för här är det slut.
Vi har Hållö om styrbord, och Brott strax i lä, ut med ankarna och båtarna ut.
Men hon red inte ett, och hon fick ett par brott, som tog båten dom hade gjort klar.
Jag tror nog, sa Karl Stranne, att far min har gått ut emot oss, jag litar på far.
Gå till lä, gå till lä, det är far, det är vi, det är far min från Smögen han log.
Gå till lä sjöng han ut, alleman hoppa i, dom är här vi blir bärgade då.
Det var Stranne den äldre, en viking, en örn, som på julafton sjuttiotvå, tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn, till att bjuda de skeppsbrutna på. Hur var namnet på skutan? han sporde och slog, ni och supa i spetsiga glas.
Briggen Blue Bird, det tio glaset han tog, och han slog det i golvet i kras.
Sa ni Blue Bird kapten? Briggen Blue Bird av Hull? Gud i himlen, var är då min son?
Var är pojken kapten? För vår frälsares skull, det blev dödstyst bland männen i vrå.
Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav, spara modet kapten denna kväll.
Nämn ej namnet på Briggen som har gått i kvav, nämn ej Blue Bird av Hull, är ni snäll?
Och kaptenen steg opp, han var blek, han var tärd, stormen tjöt, knappt man hörde hans ord.
När han sade med skälvande röst till sin värd, Karl blev surrad och glömdes ombord.
Alla ord, eller meningar som är kursiva, är ord/meningar jag är osäker på.
Skrev bara text till låten för att jag hade lust, går inte heller att hitta någonstans.
Så ja, kram! =)
Det var bluebird av hull det var bluebird en brigg, som med sviktande stumpar stod på, över soten i snöstormen ner i Sabrick, själva julafton sjuttiotvå, surra svensken till rouge, han kan dreja en spak, ropar skepparn, alright boys, lös av!
Och Karl Stranne från Smögen, blev surrad till Rouge på Blue Bird som var dömd att bli vrak.
Han fick hålla fyrslänk fast i snöglopp och stänk, han stod halvblind han fick den i lod.
Och i lä, där låg Smögen, hans hem, där hans mor, just fått hans brev, ifrån Middlesborough.
Nå vad säger du Karl, går hon klar? Nej kapten, vi får blossa, för här är det slut.
Vi har Hållö om styrbord, och Brott strax i lä, ut med ankarna och båtarna ut.
Men hon red inte ett, och hon fick ett par brott, som tog båten dom hade gjort klar.
Jag tror nog, sa Karl Stranne, att far min har gått ut emot oss, jag litar på far.
Gå till lä, gå till lä, det är far, det är vi, det är far min från Smögen han log.
Gå till lä sjöng han ut, alleman hoppa i, dom är här vi blir bärgade då.
Det var Stranne den äldre, en viking, en örn, som på julafton sjuttiotvå, tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn, till att bjuda de skeppsbrutna på. Hur var namnet på skutan? han sporde och slog, ni och supa i spetsiga glas.
Briggen Blue Bird, det tio glaset han tog, och han slog det i golvet i kras.
Sa ni Blue Bird kapten? Briggen Blue Bird av Hull? Gud i himlen, var är då min son?
Var är pojken kapten? För vår frälsares skull, det blev dödstyst bland männen i vrå.
Gubben Stranne tog sakta sydvästen utav, spara modet kapten denna kväll.
Nämn ej namnet på Briggen som har gått i kvav, nämn ej Blue Bird av Hull, är ni snäll?
Och kaptenen steg opp, han var blek, han var tärd, stormen tjöt, knappt man hörde hans ord.
När han sade med skälvande röst till sin värd, Karl blev surrad och glömdes ombord.
Alla ord, eller meningar som är kursiva, är ord/meningar jag är osäker på.
Skrev bara text till låten för att jag hade lust, går inte heller att hitta någonstans.
Så ja, kram! =)
Kommentarer
Trackback
