Sanna, jag vet inte var jag ska börja, när jag började i Dalskolan för exakt 9 veckor sedan, ungefär 2 månader, så visste jag knappt vem du var.. Jag såg bara en fasad, en ganska tuff o rätt så kaxig fasad, och jag tänkte inte mycket mer på det, dagarna gick och vi började prata, jag började se bakom fasaden, jag började se Sanna.
Du öppnade dig verkligen för mig, och jag kunde aldrig ana vad du gått igenom, och går igenom, jag började lita på dig, och öppna mig för dig, jag kände att jag nästan kunde prata om allt med dig, men jag kände inte dig förrens kanske 4 veckor sedan, då jag verkligen såg DIG, vi var efter skolan nästan varje dag, vi gick hem till dig, hoppade studsmatta, jag träffade Simon, Elias, Åsa och din pappa, världens mysigaste familj, jag började verkligen trivas där, vi satte ofta på musik när vi hoppade, bla "Stuttering - Mario" och den betyder fan asmkt nu.
När vi åkte hem till din mamma, och du klippte sönder stinkbomben, eller när vi hoppade med Elias, eller när vi köpte alla dom där Delicato grejjerna, haha.. minnen.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta soulmate, jag kan lita på dig!